Den globala digitaliseringen gör att mängden data i samhället ökar exponentiellt och artificiell intelligens (AI) är ett område som väcker allt större intresse och påverkar vårt samhälle på många sätt. AI har ingen entydig definition eller allmänt vedertagen avgränsning, det finns i stället många definitioner och uppfattningen om vad AI är varierar med tiden. EU-kommissionens definition från 2018 är ”system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin miljö och vidta åtgärder – med viss grad av självständighet – för att uppnå särskilda mål” (”Artificiell intelligens för Europa”, Europeiska kommissionen (COM (2018) 237 final)). Den 1 augusti 2024 antogs AI-förordningen av EU. Förordningens olika delar kommer att träda ikraft stegvis med datum 2 februari 2025, 2 augusti 2025 samt 2 augusti 2026. AI-förordningen ska skapa en enhetlig reglering för utveckling och användning av AI-system inom EU. Förordningen främjar människocentrerad och tillförlitlig AI, samtidigt som den säkerställer en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Genom att harmonisera reglerna för AI inom EU minskar risken för fragmentering av den inre marknaden och ökar rättssäkerheten för leverantörer och tillhandahållare av AI-system. Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av nationella anpassningar till följd av förordningen och förslag väntas komma hösten 2025. Vad vi behöver beakta gällande EU:s AI-förordning kan du läsa mer om i avsnitt 11 och 11.1. Den offentliga sektorn förväntas ha stor nytta av AI, vilket också framgår i AI-kommissionens utredning: ”Färdplan för Sverige” där man låtit ChatGPT sammanfatta det hela med: ”AI har potentialen att förvandla Sveriges offentliga sektor och skapa en verksamhet som inte bara är effektivare utan även mer träffsäker, robust och anpassningsbar för att möta framtidens samhällsutmaningar.” (Färdplan för Sverige”, sid 92) Inom offentlig verksamhet används i nuläget AI bl.a. i form av chattbotar för att ge service till allmänheten genom fråga-svar-funktioner, som maskningsverktyg, vid urval eller för att ta fram beslutsunderlag, samt som beslutsstöd vid ärendehandläggning eller faktiskt handlande.